En gammal barndomskompis Stina skriver om en möjligtvis herrelös liten katt som uppehåller sig runt om deras hem, Stina skriver och berättar om hur hon byggt ett litet hus till den stackars katten så den får lite värme. Hon vågar inte ta den till sig riktigt ännu för hon vet inte om katten har ett hem eller inte men nu dröjer det nog inte lång stund innan Stina tar den till sin. Hon är en otrolig djurvän :)
Men det gör så ont att läsa om katter som hittats ute i snön och dom bara är 10-12 veckor, jag gråter bara jag tänker på det. Alla behöver ett hem. Hur kan det finnas så många elaka människor som tar sommarkatter och sen bara låter dom springa och klara sig själv efter sommaren försvunnit. Omänskligt, elakt, fruktanstvärt av en levande människa att kunna ha samvetet i behåll. Faktiskt så önskar jag allt dåligt till dessa människor för dom förtjänar inge bra i sitt liv!
Läste i helgen att Djurskyddet i Skellefteå http://djurskyddetskelleftea.wordpress.com/about-2/ innan helgen fick ta emot ca 20 kattungar. Hjärtat blöder för dom stackars små. Jag har nästan övertalat nicke att vi ska ta ahnd om en kattunge, en kompis till Signe. Jag vill så gärna ta alla men måste inse våra begränsningar men någonting vill jag göra. Visst så kostar dom 750 kr att köpa av dom men dom gör ju ett JÄTTE bra jobb och då får dom vacciner, chip och kollade om skador/sjukdomar. Men kunde jag köpa Signe för 5000 kr så kan jag köpa en blandras kattunge för 750 kr för en bra sak. Va just de att övertala nicke, men om jag klämmer fram någon tår (inte så svårt när jag tänker på dom stackars kattungarna) så kanske jag får som jag vill. Bara det funkar med Signe vill säga.
Hade julstämning innan jag skrev detta men nu blev jag deppig och ledsen, ska hämta min nya mobil nu.. Hoppas den gör mig på bättre humör.
OCH ni alla ta hand om era katter (mina vänner tvivlar jag inte på men folk som jag inte känner), Signe är min lilla flicka. Hon behöver mig/oss för de är även Nickes katt nu också ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar